Om drömmar

VAD DRÖMMARNA AVSLÖJAR

Genom att tolka våra drömmar gör vi vårt omedvetna medvetet. Sedan kan vi ta med oss den nya, medvetna insikten som en pusselbit i våra liv. Därför kan vi se drömmarna som ett gott råd från den del av oss som vet bättre och som vill oss väl…

 

 

BÖRJAN TILL FÖRÄNDRING

Drömtolkning är inget hokus pokus. Drömmarna är en del av din psykologi. En del av dig själv som talar till dig varje natt. En Second opinion” till det medvetna liv du lever. Och när du lärt dig tolka en dröm kan det vara – natten innan dagen du förändrar ditt liv.

 

160 000 DRÖMMAR UNDER ETT LIV

Varje natt drömmer du 4-6 drömmar, vare sig du minns dem eller inte. Multiplicerar vi det med sju miljarder människor på jorden så inser vi att det på vårt klot, produceras närmare 40 miljarder, drömmar – varje dygn! Det är en sådan megatablå av stories att det får världens sammanlagda film, teve och etermedia att framstå som ett litet twitter i universum. Under ett normallångt liv producerar varje människa ca 160 000 drömmar. Var och en med sitt tema, sin dramaturgi, sitt symbolspråk och sitt budskap – och alltihopa, producerat av dig. Släng dig i väggen Hollywood.

 

NÄR DRÖMMEN SLÅR TILL…

Det verkar som om de flesta människor har en medfödd känsla för att drömmar betyder någonting, och det finns få saker som kan fånga vårt intresse så som drömmar. De flesta av oss känner intuitivt att drömmarna har en väldigt stark laddning. Och inte sällan är det när vi är starkt påverkade av en dröm som vi som jäktade nutidsmänniskor tvingas att stanna upp och reflektera över vad som faktiskt pågår i vårt inre.

Alla har vi varit med om att vakna upp efter en dröm som varit omöjlig att skaka av sig. Den fortsätter att verka i oss under dagen, den sitter kvar i tankarna, den påverkar vår sinnesstämning, gör oss oroliga, ledsna eller upprymda. Uppenbarligen är det så att oavsett om vi tror att drömmar har betydelse eller ej så har den lyckats prickat in någonting viktigt, djupt inuti oss och fått oss att reagera. Vissa drömmar är så verkliga så att ännu vi när vi vaknar är osäkra på om det verkligen var en dröm eller om det har hänt i verkligheten. Man kan fortfarande vara sur på sin stackars partner för att man drömt att han eller hon varit otrogen med ens bästa vän fast partnern bevisligen legat och sussat en halvmeter ifrån hela natten.

Vissa drömmar släpper bara inte taget om oss. De finns kvar som en underliggande känsla under dagen och gnager och oroar. Vare sig du tror att det omedvetna har någonting att säga dig eller om du tror att drömmarna bara är nonsens så kan du inte skaka dem av dig. Känslan av att vara drabbad av någonting finns kvar.  Vad man kan säga om en sådan dröm är att den har ”bevisat sig själv”, den har petat dig rakt i själens öga. Den har berört någonting viktigt inuti dig som du faktiskt inte kan förneka och som det är din uppgift att förstå. Struntar du i det så kommer den tillbaka, i en annan form, med högre volym, mer dramatisk, våldsammare, blodigare. Ända tills du lyssnar på vad den faktiskt har att säga. Och att inte ta varningen i en dröm på allvar är som att inte tro att ryggont eller feber har någonting att säga om tillståndet i kroppen. För drömmarna försöker hela tiden att säga oss någonting om oss själva. Det är en slags inre själviakttagelse som är ytterligt aktiv varje natt från det vi föds tills vi dör.

Man kan jämföra människan med en bil där chassi, motor och design är kroppen och indikationerna på panelen är ”signaler inifrån” som berättar om hur bilen ”mår”. Hastighetsmätaren visar hur fort vi kör, varvräknaren visar varvtalet, lampor på panelen visar oss att körriktningsvisaren, hel- ,halv-, dimljus osv. fungerar. Allt detta har jaget koll på. Men att ignorera drömmarna är som att inte bry sig om när varningslampor tänds på panelen, när det är problem med oljan, laddningen eller bromsarna i bilen. Det skulle väl inte falla någon in att fortsätta köra mil efter mil, trots  bensinmätarens varning om att bränslet håller på att ta slut, ända tills det tar stopp. Men det är precis vad vi gör när det gäller oss själva. Vi ignorerar drömmarnas varningslamporna, trots att de lyser allt starkare varje natt om det är något problem vi behöver lösa. Tills det tar stopp. För tar vi inte varning av våra inre larmsignaler så får det till slut fysiska effekter. Sömnproblem, nervositet, ledvärk, migrän. Och då är det bara att slå av på takten, traska tillbaka i vägrenen med en tom dunk i handen, hämta nytt bränsle och förhoppningsvis lära sig något på vägen. Men i värsta fall har man ignorerat indikationer på allvarligare problem. Fortsätter vi att köra trots att oljelampan lyser så skär motorn till slut ihop. I verkliga livet kan det betyda en stroke eller hjärtinfarkt.